Mormor Gunhilds och våra anfäder!
Här kommer jag att klistra in och strukturera min släktforskning kring vår släkt på mormors sida. Jag har i dagsläget kommit till 1500-talet i vissa led. Vi har tur när det gäller att hitta uppgifter. Vår släkt har till stor del varit bönder och hemmansägare i Dalarna där det varit ordning på kyrkböckerna. Vi har också anfäder inom prästeståndet vilket gör att de är omtalade långt tidigare än det blev ett påbud från kungen runt 1620 att folkbokföra i kyrkböckerna.
En av Sveriges första anfäder lodsmeden Mattias Hwiit vid Österbybruk och sonen Erik Hwiit är våra anfäder i rakt nedstigande led. Erik Hwiit var också Ericus Matthiae Hwiit, kyrkoherde och riksdagsman. Han var präst i Finska kyrkan, Gamla stan och i St Nicolaii, det som i dag är Storkyrkan i Stockholm. Han var en uppsatt man på Gustav Vasas tid som finns omskriven, och har själv signerat gamla dokument. Han ägde hus i Gamla stan, Bredagränd och på Södermalm. Finsktalande, så någon av föräldrarna var förmodligen finsk.
Släkten födde fler präster och flyttade med nya generationer norrut för tjänstgöring i kyrkor. Men sjukdomar och kanske avsaknaden på söner gjorde att släkten återgick till bondestånd, för att under industrialiseringen bli fattiga arbetare som inte lyckades hålla ihop sina familjer pga ekonomiska besvär.
Bland soldatnamn som Tjeder, Svartberg, Lund, Kaja återfinns våra anfäder. De bor i trakterna är kring Rättvik, Husby Kungsgård och i byarna kring sjön Ore i Dalarna, Stora Skedvi samt den gamla vikingabostället Möckelby, senare Myckelby.
Det verkar vara strävsamma människor som håller ihop familjer med många barn. När föräldrar dör tar släkten hand om barnen. Men det finns också mörka sidor. Präster med dåligt leverne, en barnamörderska med djävulsgafflar i marginalen på kyrkböckerna, en soldat Some som får spöstraff. Men också en Finn-Anna med sonen Anteri, så kanske är vi släkt med skogssamer eller svedjefinnar. Visste ni att det tidigare var vanligt med skogssamer som drev renar på bete ända ner i Västmanländska skogar? De blev bortmotade och degraderade till sockensamer som levde på hantverk. Svedjefinnar invandrade från Finland. De var duktiga på att svedja marken för kol, som sedan användes i gårdarnas och brukens tillverkning av tackjärn.
Allt går att utläsa ur kyrkböckerna; födelsebok, församlingsbok, lysta och vigda och husförhörslängder m fl. Info finns också i material från SCB. Allt genom prenumeration på Riksarkivet.se som lagt upp mycket digitalt. I vissa delar har jag snott från andras forskning, folklivsforskare, när det gäller kyrkouppgifter som finns i sk herdaminnen.
Framåt 1900-talet drar sig vår del av släkten ner mot Sala i Västmanland och Folkärna och By i Dalarna.
